För de flesta startar kendon i Sverige med Robert von Sandor och året 1964. Men han själv var inte så säker. I Södra Budoklubbens 20 årsjubileumsskrift[1] skriver han att ”Sporadisk kendoträning lär dock ha förekommit i Göteborg tidigare”. Göteborgsspåret konkretiserar sig ganska snart vid en genomgång av tidningen Judo-Sports arkiv på Kungliga biblioteket (KB). I nummer 5–6 av tidningen 1967 finns en bild med två män med dragna svärd, varav en ska vara den kända budokan Kenshiro Abbé[2]. Med Göteborg och Abbés namn som sökord är det inte svårt att hitta tidningsklipp från 1959 om den uppvisning bilden är tagen ifrån.
Det visar sig att judoklubben Hie-Gou arrangerat uppvisningen på danspalatset Vågen[3]. Enligt tidningarna skulle kendo komma att visas men det rör sig i så fall om kata och inte rustnings träning. Till hjälp vid uppvisningen hade Abbé engelsmannen Robert Lock som studerade i Göteborg samtidigt som han tränade judo. Det förefaller mycket troligt att det är Abbés besök som legat till grund för von Sandors påstående om sporadisk kendoträning i Göteborg. Abbé besökte även Sverige 1961 vid det första nationella lägret i judo.
Foto 1 – Robert Lock och Kenshiro Abbé vid en uppvisning i Göteborg 1959; Foto: DW-Foto Kurt Durewall, Gbg
Även om nu detta med kendo och Göteborg blivit klarlagt fanns det ytterligare ett påstående om kendo att utreda. När Rickard Wall vid mitten av 1980-talet drev ett projekt att dokumentera kendons historia hade han sagt att kendo utförts på kajen i Kalmar någon gång under 1930-talet. Uppgiftslämnaren till Rickard var förmannen på Margarinbolaget Allan Pettersson som hade sett händelsen som barn och berättat detta för Rickard när denne sommarjobbade där. Rickard hade även tagit med sig sin rustning till jobbet var vid Allan konfirmerade att det var det han sett japanerna ha på sig.
I och med att just Kalmar-tidningarna inte ännu digitaliserats utan endast fanns på mikrofilm syntes det hopplöst att kunna vidimera händelsen utan att ha ett specifikt datum. Vid förfrågan visade det sig att Kalmars kommunarkiv hade loggböcker för alla till hamnen ankommande båtar med början från slutet av 1800-talet. Dock anlöpte vid denna tid många fartyg till hamnen och mängden material att gå igenom utan att ha ett årtal att gå efter kräver gott om tid och tålamod. Båtens ankomst till Kalmars hamn visade sig vara den 29 augusti 1931 och den hette S/S Ryufuku Maru[4] med kapten S. Iwata. Tidningen Barometern hade en artikel om besöket. Båten var lastad med 4,500 ton sojabönor för leverans till Margarinbolaget.
Foto 2 – Den japanska båten S/S Ryufuku Maru i hamnloggboken i Kalmars kommunarkiv; Bild: Hans Lundberg
Utdrag ur Barometerns text[5]:
Ett par magra men tydligtvis så mycket mer sega och ihärdiga representanter för den uppgående solens land iförde sig boxardräkter jämte någon sorts gallerskydd för ansiktena. Som vapen eller tillhygge använde en var av dem en bambukäpp av det tjockare slaget och man lät slag på slag följa, det ena värre än det andra. Hur det nu var måste matchen av någon anledning avbrytas, ty en person i befälsställning tillsade de agerande att upphöra, då de befunno sig på en presenning, å vilken det antagligen inte var lämpligt att anordna matcher. De båda blivande konkurrenterna till Harry Persson[6] förflyttade sig då ned på kajen, där matchen fortsatte efter all konstens regler och inför en ganska ansenlig åskådareskara.
Med Svenska Tidningar kan vi se om något mer gömmer sig i historien. Det är därför naturligt att gå in med kendo som sökord och se om det finns något mer som dolt sig före 1964.
Här ett axplock av napp:
- Olympiader – både inför den inställda olympiaden i Japan 1940 och den som blev av 1964 har det spekulerats om kendo skulle ingå som sport.
- Svenska kungahuset – under ett flertal besök i Japan under de senaste 100 åren har kronprinspar eller kungapar utsatts för kendons skrik och vrål.
- Japan i krig – under första hälften av 1900-talet dyker kendon upp som del av berättelser om den japanska krigsmakten.
Och där mitt ibland alla träffar dyker den upp, artikeln i DN 1927 med rubriken ”London – Judo”. I tredje stycket kommer meningen med ordet kendo:
”Det är inte veterligt om herr generalkonsuln fortfarande emellanåt avlägger sin officiella klädnad för att iföra sig det japanska bröstharnesket och masken och gripa det tvåhändiga träsvärdet, var med kendos utövare bearbeta varandra.”
Utdrag ur H-lings[7] krönika i Dagens Nyheter 1927-01-24
Generalkonsuln heter Emil Gustaf Sahlin och har tydligen arbetat i Japan där han enligt artikeln introducerat japanerna till västerländska idrotter. Han har nu i England verkat för introduktionen av japanska idrotter som judo och kendo. Uppvisningen som artikeln beskriver arrangeras årligen av klubben Budokwai London. Av texten framgår att Sahlin är en av de mer framstående i klubben och sitter vid honnörsbordet.
Foto 4 – Emil Gustaf Sahlin; Bild: Hvar8Dag 1923-08-19
I wikipedia finns lite mer information om generalkonsuln:
- Född 1879
- Sahlins tidiga karriär startade på pappersmasseavdelningen inom Stora Kopparberg 1903
- Representant för Stockholms Handelsbank i Kapstaden med uppgift att öppna transmarina handelsförbindelser för svensk handel och industri.
- 1907 utnämndes Sahlin till handelsattaché i Tokyo
- 1912 flyttas fokus från Japan från Kina och Australien
- 1918 blir han utnämnd till generalkonsul i London, en tjänst han behåller fram till pensionen 1943
- Död 1966
En sökning i Svenska Tidningar ger vid handen att Sahlin varit medföljande på resan tillsammans med de två japanska deltagarna vid olympiaden i Stockholm 1912. Bilden på första sidan i Svenska Dagbladet visar Sahlin omgiven av de två japanska representanterna.
Foto 5 – Emil Gustaf Sahlin med de två japanska olympierna Mishima och Kanakuri; SvD 1912-06-01
Mest känd för svenskar är maratonlöparen Kanakuri[8] som försvann i en trädgård i Enebyberg och aldrig gick i mål. Här börjar lite pusselbitar falla på plats. Ansvarig för den japanska olympiska kommittén är Jigoro Kano, grundaren av judo. Är det honom Sahlin hjälpt för att introducera västerländsk idrott i Japan? Har Kano introducerat Sahlin till japansk idrott?
I Riksarkivet kan man hitta ett antal poster relaterat till generalkonsul Sahlin:
- Rapporter han skrivit i samband med sin tjänst på ambassaden i Tokyo 1907–1912
- Brev till hans bror skrivna fram till början av 1920-talet
- London konsulatets arkiv 1918–1943
Materialet från ambassaden i Tokyo visar sig vara fuktskadat och oftast är det då inte möjligt att få ta del av materialet[9]. Men med hjälp av en dragbänk i läsesalen löses det problemet. Dokumenten är handskrivna och antagligen har de maskinskrivna originalen skickats till Sverige. Tyvärr ger dokumenten inga ledtrådar till Sahlins möjliga involvering med japanska idrotter. Men Sahlin rapporterar en intressant iakttagelse: den planerade transsibiriska järnvägen kommer att öppna upp kommunikationerna till Japan från Sverige på ett revolutionerande vis. Från tre månader till sjöss till 3–4 veckor med båt och tåg. En revolution som endast överskuggas 50 år senare när SAS startar upp sina polarflygningar till Japan.
I brev som deponerats i Riksarkivet tillhörande Sahlins bror finns en formlig guldgruva av detaljer från Sahlins resor och vistelse i Japan. Enligt brev till brodern tränade han fäktning[10] redan från början av sin vistelse i Tokyo och då mest troligt europeisk sådan. I ett annat brev till sin bror berättar han om de två japanska deltagarna och framhåller då främst maratonlöparens utsikter i spelen.
Sahlin hamnade i någon slags konflikt med de svenska handelshusen i Japan som gjorde att han från slutet av 1912 fick fokusera mer på Kina och även senare Australien. En orden som Sahlin tilldelades av den japanske kejsaren härrörde från arbetet med svenska-japanska handelstraktat. Sahlins insatser för Japan och OS 1912 uppmärksammades av den svenska arrangörs organisationen.
1918 blev Sahlin generalkonsul i London. När Kano Jigoro kom till London hösten 1920, efter olympiaden i Amsterdam, besökte han den nyligen bildade klubben Budowai London, med både judo och kendo på programmet. Att då Sahlin blir medlem nummer 141 i denna klubb i januari 1921 kan därför tas som ett tecken att de båda kan ha träffats och nu i denna nya situation det vore möjligt för Sahlin att träna kendo. Blotta vetskapen att Sahlin känner Kano personligen har antagligen gjort att klubbens medlemmar sett honom i ett annat ljus. Klubben London Budokwais arkiv finns numera som del av The Bowen Collection vid universitet i Bath, England[11].
Vid ett besök i Bath[12] 2024 konstaterades det att Sahlin varit livstidsmedlem i klubben och att han sågs som en auktoritet som ofta fick vara med och leda de årliga klubbuppvisningarna[13].
Foto 6 – Hans Lundberg utanför adressen till London Budokwais första dojo på 15 Lower Grosvenor Place nära Buckingham Palace; Foto: Hans Lundberg
Summa summarum allt tyder på att Sahlin tränat kendo. Han hade fäktats västerländskt och hade en bakgrund som boxare. Klara indicier på att han mycket väl skulle uppskattat att prova på en japansk kampsport. Troligtvis lärde han sig kendo under sejouren i Japan och kan även ha tränat i London. Men i London var hans position som generalkonsul kanske viktigare för klubbens status i en tid då asiater inte alltid sågs med blida ögon.
[1] Svensk kendohistoria för Södra BK 20 års jubileumsskrift – 1983
[2] Kendo-Nytt – Judo-Sport 1967 nr 5–6 sidan 46
[3] Vågen var en dansrestaurang som låg i Fackföreningshuset, på Järntorget, i den del som blev klar 1956. 2006 stängdes Vågen efter en 50 årig epok med tusentals artister och hundratusentals besökare. Bandet Nationalteatern har gjort Vågen legendariskt genom låten ”Livet är en fest” med orden ”Fredagskvällen bubblar det i blodet, man är kåt – vi skulle gå på Vågen och dansa oss en låt”.
[4] S/S Ryufuku Maru blev antaligen sänkt under andra världskriget:
https://www.wlb-stuttgart.de/seekrieg/verluste/jap.merch.loss.frames.htm
[5] 1931-08-31 Japanskt främmande i härvarande hamn – Barometern
[6] Svensk tungviktsboxare på 1920-talet
[7] Bakom signaturen H-ling döljer sig författaren Erik Gustaf Hellström, London korrespondent 1927 till 1935 för DN och danska politiken, sedermera ledamot av Svenska Akademien.
[8] Kanakuri fick möjligheten att gå i mål på Stockholms Stadion 50 år senare.
[9] En av de största farorna för de som jobbar med arkiv är just damm från mögel som hamnar i lungorna.
[10] Dahlin ska också tidigare ha utövat boxning enligt artikel i DN 1927-01-24.
[11] Ett tips som jag fick av den engelske kendohistorikern Paul Budden.
[12] The Bowen Collection, University of Bath
[13] 1924-03-25 Exhibition of kendo and judo – program – London Budokwai